Idag är det exakt en månad sen jag fick låta min älskade Enzo somna in... Jag saknar honom så mycket så att det går inte att beskriva... Kan inte riktigt förstå hur dagarna bara passerar utan min Enzo... Vill bara ha tillbaka min älskade pojk...

Saknar att få pussa och krama på honom och bara få hålla om honom... Titta på honom när han gör en massa grimager och allt annat kul han hittade på... Som när han tog av Elin kjolen...Fan va vi skratta åt honom... Eller när han var ute och sprang och öronen bara fladdrade, och när han tiggde vid bordet, han gjorde verkligen allt han kunde komma på (pratade, satt sig, la sig och vevade med tassen mm)... Och jag saknar att ha hans huvud på axeln när man kör bil... Fy va jag saknar min älskade Enzo... Kan inte fatta att han är borta för alltid... Kan han inte bara komma hem igen?! Min fina fina ängel <3

Älskar honom så otroligt mycket och det kommer jag alltid göra, han kommer alltid vara min stora kärlek, den allra bästa, mitt allt! Fy fan nu kommer alla tårarna igen... Min Enzo, vill bara ha dig tillbaka älsklingen....


Min goding... Saknar till och med den gången jag kom hem och det såg ut såhär... Gardinstång och hela allt låg i sängen och sängen hade trillat isär.... Och du min älskade Enzo låg i sängen och var så glad... Du var alltid lika glad...

Saknar dig så mycket älskade Enzo.... Du betyder allt för mig <3 Älskar dig för alltid min fina Nonne...
Puss & Kram på dig min pojk <3 Love you!